Lägger ner bloggen
Jag har helt enkelt inte tid. Och jag är nog rätt nöjd med det, ändå. Jobbar på som vanligt, dessutom har skolan tagit större plats att vad jag trodde från början. Och det är bara positivt, för jag stormtrivs på universitetet!
På den lilla tid som blir över så tränar jag. Och skulle jag till och med få ledig tid efter det, ja då träffar jag vänner och bekanta så ofta jag kan. Jag är inne i ett mycket bra flow just nu! Det rullar på, och det rullar åt rätt håll.
Jag skriver igen när det faller mig in, när jag har lust att skriva något läsvärt. Vill inte känna pressen över att ständigt uppdatera så härmed avsäger jag mig allt ansvar en tid framöver ;P
Den årliga Bergviksfesten är nu på onsdag. Av egen erfarenhet så vet jag att våra firmafester är någonting utöver det vanliga. Kanske piper jag in här och skvallrar om det senaste efter att det lagt sig. Kanske. Don't hold your breath.
.S.E
Sälen 15-18 jan 09
Ett gäng nötter bilade upp till sälen över en långhelg. Det här är resultatet:
1. Freddan i sin bästa afterski-outfit 2. Eva, i detsamma. 3. Jag är ju kung på slalom va. 4. Jägern är given 5. Freddan skötte maten 6. Jag tror jag var rolig. 7. Middagsdags 8. Vi dikterar i gästboken 9. En grogg efter backen. 10. Hela gänget, i tecknat format. 11. Eva och jag på HC. 12. Hela gänget, i berusat format.
.S.E
Nöjd med livet
I morse fick jag ett brev. Jag får aldrig brev, så bara det var kul i sig. Längst ner på kuvertet fanns en liten sol som hade bokstäverna "Karlstads Universitet" omslingrade runt sig. Jojo, jag kom in på min kurs! Socialpsykologi nästa!
En liten kort förklaring om vad kursen innebär:
| ||||||
Jag tycker det ska bli riktigt intressant faktiskt. Det känns som att det här är någonting jag kommer att ha använding för, både i mitt framtida yrke och i privatlivet. Det ger det hela en mycket större poäng, en anledning till att läsa. Alla minns vi ju hur trött man blev på "Matte C" just eftersom man kunde ge sig fan på att man ALDRIG skulle få användning utav de kunskaperna. Det blir bra det här. Jag ska klara det, och jag ska till och med klara det bra! ;)
I övrigt så tränar jag en hel del. Jag håller på att bygga upp min poliskvinnokropp ;) Det är helt sant det, och nu börjar resultaten trilla in. Det gör det hela så jävla roligt!
Nu snart ska jag ta mig till badhuset, simma några längder och eventuellt skaffa mig det där intyget som polishögskolan vill ha när man söker in. Ikväll ska jag boxas, och avsluta med en springtur efter det. I morgon ska jag upp tidigt och åka och lira badminton, därefter blir det en heldag på gymmet igen. Fan vad jag ska ha cred!
På torsdag åker vi till Sälen, jag ska åka allt och lite till. Kommer hem på söndagkväll igen och skulle tippa på att jag är RÄTT slut då. Dagen efter ska jag befinna mig i sal 3A434 kl 10.00, på Universitetet.
JAG ÄR BÄST!
Det efterlängtade inlägget
Jag driver förståss. Men uppdateringen har varit extremt dålig under julen. Man skulle kunna säga att jag tog en välförtjänt pause, men jag vet att jag skulle ljuga om jag sa så. För den här julen har varit allt annat än lugn. Jag har inte haft det roligare än att jag jobbat 24/7.
Julafton tillbringades i Skåre hos bror Henrik. Jag har fått inse en sak. När släkten samlas och det lider mot julklappsutdelning så klassas jag som vuxen. Som vem som helst.
Jag är inte längre den med mest klappar, jag kan inte längre spara på klapparna bara för att bygga upp ett berg i soffan som jag kan gömma mig bakom. Sitta där stolt och titta ner på de vuxna och deras småhögar. Jag är en utav dom med småhögar nu. Det var tufft att inse, men något I had to face. Julen kretsar inte längre runt mig. Shit, vilket läskigt uppvaknande!
Jag är iallafall nöjd med de klappar jag fick, och det räcker långt det med. Favoriten var en klocka, big size! (Som jag visserligen aldrig använt än så länge för att armlänken var för stor.....Men det går att fixa!)
Jag myser med en utav killarna som fortfarande kan bygga berg på julafton :)
På juldagen var vi bortbjudna på middag till Skattkärr. Det snapsades, öppnades mer klappar och sedan begav jag mig iväg för egna äventyr. Juldagen är ju trots allt det det handlar om kring jul för oss unga. Det är dagen med stort D, och jag hade byggt upp fett stora förväntingar.
Den nya röda sidenklänningen åkte på, sedan for jag iväg till kroppkärr för att möta upp Mika som jag inte sett på evigheter. Vi gjorde oss i ordning ihop och försökte snacka ikapp på toaletten så gott det gick.
Herrhagen och Mr. Fredholm/Lööf var nästa anhalt men det är många man ska hinna med att träffa så efter ett tag for vi vidare ner mot en hyrd studio intill nöjesfabriken för att träffa Ary & co. Kvällen avslutades på Nöjes där jag gick hem riktigt tidigt. Jag minns inte riktigt varför, men antar att jag inte riktigt kände mig hemma på nöjes längre.
Stiligt värre på juldagen. Prom? :)
Skål då!
Dagarna rullade på fortare än kvickt och plötsligt var det nyårsafton. Jag hade inte planerat någonting, det gick liksom för fort. Och antagligen tänkte jag som alla andra, jag kan koppla av. Det finns alltid någon annan som tar tag i det.
Det slutade med att efter att jag slutat jobbet den 31/12 så fick jag ta en snabb shoppingrunda. Smördegsinbakad fläskfilé stod på menyn hemma hos Gustafssons, och filén var tvungen att inhandlas. Och några cigarrer, förståss.
Maten var klockren, men kanske var samtalsämnena efter maten snäppet bättre till och med? Det är så skönt när man kommer in i ett härligt flow, när man liksom aldrig vill sluta prata. Behöver jag nämna att ämnet var sex?
Angående nyårslöften så har jag aldrig varit ett stort fan utav det. Jag har aldrig förstått meningen med att avge löften man innerst inne vet att man inte kommer kunna hålla. Jag skulle hellre vilja kalla det för mål. Nyårsmål.
Och mitt mål till den 31/12 år 2009 är att förhoppningsvis ha skaffat mer skinn på näsan. Att bli starkare, även om det innebär taskigare och hårdare mot vissa. Att våga vägra och att aldrig mera dansa efter någon annans pipa. Helt enkelt välja min egen väg och stå fast vid den. Jag vet att det låter klyschigt men jag har insett att jag har en förmåga att vara dumsnäll, många gånger till min nackdel. Det är mitt mål till år 2010. Det känns sunt.
1. Snittar 2. Fruktfatet inkl. min superdrink 3. Jag och Per provar utspruten 4. Johan, vilken stjärna 5. Sebastian 6. Angelica och jag blev tillsagda att göra en Clintan-look. Gick sådär? 7. Emma strippar 8. Angelica lullar och Per drömmer om en annan värld.
Tolvslaget firades på Haga ute på en balkong med champagne, cigarrer och tutor. Eller utsprut som jag hade en förmåga att kalla dom. Vid tvåtiden styrde vi skotan in mot MittiCity, men vi knallade trötta och frusna hemåt redan vid 03.00. Man börjar bli gammal och sliten tror jag. Jag somnade gott på angelicas soffa och när klockan ringde dagen efter var det tillbaka till verkligheten igen. Den stavas M A X I.
Jag har tänkt att följa bloggtrenden att lägga upp lite favoritpics ifrån det gångna året, men eftersom klockan pinnar iväg så fort så får det komma vid ett senare tillfälle. Men don't worry. Det lär inte dröja lika länge som sist. Nu är det "värsta" med jobbet över, antagligen kommer det lugna ner sig hädanefter och återgå till vardagen. Åh, som jag har längtat efter den!
S
Sara önskar er alla en riktigt god jul
Ja, det är väl dags även för mig att göra sista rycket att vara snäll innan julafton. Jag tänkte önska er alla en riktigt god jul! Klapparna kommer ju bara rasa in efter den här perioden av snälleri....
Har jobbat väldigt mycket sista tiden, det blir lätt så kring jul om man jobbar i handeln. När andra människor är lediga, då jobbar vi som mest. De här två lediga dagarna som kommer nu ska uttnyttjas till fullo! Frågan är bara om jag kommer orka hålla mig vaken till Kalle Anka i morgon..
Efter jobbet idag så tog jag en tur i köpcentrat. Allting i mitt huvud har kretsat kring jobb och julklappar. Och så länge jag hann med de viktigaste klapparna så kunde jag känna mig lugn. Men.
Jag kom helt plötsligt på att jag inte har någonting att ha på mig! Varken på julafton eller juldagen. Det blev panikshopping med några tusen andra förvirrade människor.
Tillslut lyckades jag äntligen roffa åt mig något. Det känns som att juldagen är viktigare än julafton, för den 24:e är man ju ändå bara med släkten. Kläderna spelar mindre roll när faster Agda klagar på att kjolen var för kort, eller när lilla Lisa kletat smält paradispralin på det nya linnet. Så tills i morgon rycker jag bara ihop något ur garderoben. Skjorta och finbyxor får det bli.
Till den 25:e så köpte jag ett vinrött fodral, uppklätt värre. Jag hittade dessutom ett par jättesöta skor tills nyår! Varför blir man så glad när man hittar något fint? Helt plötsligt fick jag ett riktigt festsug och jag riktigt längtar tills i övermorgonkväll!
Var på gymmet och sprang lite på bandet efter allt shoppande. Nu är jag så trött så jag tror jag skulle kunna somna stående. Jag tror jag avslutar här och sover igen lite tills i morgon istället. Man måste vara pigg och fräsch inför Mr. Santa.
God natt och ha en riktigt bra dag i morgon!
Den där lilla stjärnan ska jag hänga med i morgon. Jag blir alltid lika fundersam när han ska gå ut och "köpa tidningen..."
Jag och Anna på juldagen förra året. Vad mycket som har hänt sedan dess!
Blandad kompott
Har myst ner i sängen nu, bäddat upp med kuddar och dämpad belysning. Oh ja, du skulle ha varit här.
Tänkte blogga lite innan jag lägger huvudet på kudden. Det var länge sedan sist och det har väl berott på lite olika saker. Dels så har jag jobbat stört mycket, dels så har jag fullt upp med en annan grej som är hemlig, dels har jag gått på stan och letat julklappar varje ledig stund och den övriga tiden har jag känt mig lite nere. Det blir så ibland såhär års.
Ibland känner man att man inte gör någon nytta, vad tillför jag världen? Dagarna bara rullar på, jag känner ingen större glädje. Jag vet hur varje dag ser ut och kommer att se ut. Ibland känns det som att jag har gjort mitt i KD, att jag måste till något större och framförallt, träffa andra människor. Eller åtminstone någon som bara kan tillföra mig energi. Som jag för tillfället heter på msn; ryck upp mig och ta med mig på mitt livs äventyr! Ja tack, jag väntar, när kommer du?
Men, så kommer det en dag som denna då allting plötsligt känns riktigt okej igen. Jag trivs med mina närmaste, jag kan se på saker och ting på ett annat sätt och jag är nöjd med min vardag. Jag vet inte om det berodde på att jag kom upp i tid och fick min dagliga, nödvändiga dos utav solljus eller om det var för att jag rövade iväg mig till gymmet idag igen. Jag har ju varit förkyld en tid så jag har inte vågat träna, med risk för att jag skulle få tillbaka mina halsbesvär. Det kändes som att jag inte varit iväg på en månad! Linnea informerade mig dock om att det endast hade gått två veckor...
Det var skönt att få tillbaka endorfinerna i omlopp igen! Kanske ett återbesök i morgon igen?
Då så, de efterlängtade bilderna på maxi-Per. Här kommer dom, håll i hatten!
INNAN
Per i all sin glans, men det var något som behövdes göras. En oslipad diamant.
Hur tänkte du här?
Det där med att allt klär en skönhet... En sopsäck var kanske att ta det lite långt, kan jag tycka.
EFTER
Ursäkta bildkvalitén, dom är tagna med mobilen och det var så mörkt i hela lägenheten. Men jag tror man kan ana en liten förändring iallafall.
Om ni undrar varför jag ser mongo ut så är det för att jag försöker göra mig liten! Så att Per ska se stor och maffig ut. Jag gjorde vad jag kunde för att han skulle bli the centre of attention ;)
Kingen. Färdigslipad.
Tyvärr syns inte de snygga jeansen han har på sig. De ser svarta ut på bilden men är ett par mörka otvättade denim ifrån Jack&Jones. Skitsnygga. Killen ägde inte ett par jeans innan. Det blir det ändring på! Kommentarer?
Uppdatering?
Nu är jag för trött. Tyvärr!
Vintermys @ Wahlgreen's
Började dagen med att jag och pappa åkte hem till moder och käkade hemmagjord risgrynsgröt. Hon hade gjort det riktigt mysigt, tända ljus, tomtar och pynt. Bara det väckte barnasinnet.
Mätt och belåten gick jag ner till stan för att möta upp favorit Henk för att införskaffa lite julklappar ihop. Det blev inte någon julklapp införskaffad för mig, dessvärre. Istället hamnade vi på IKEAs resturang och åt 14 köttbullar, potatis, lingonsylt och BEARNAISESÅS. Mycket ovanlig blandning med det var mycket gott!
Efter det så styrde vi skutan mot Maxi, för att köpa pulka! Haha, lilla idioterna. Vi tog svängen förbi kassalinjen och kollade vilka som var sugna på att haka på. Men först så skulle vi ju självklart hem och se på idolfinalen hemma hos familjen Wahlgren.
När vi slår oss ner så glider Helene fram med massa tallrikar med marsipan, smält choklad och kokos. Här skulle det julpysslas serrni! Och vem kunde ana att vi skulle vara så bra på julgodis?!
En julgris utav mig! Det syns ju?!
Johannas julorm!
Jag gjorde idol-Kevin, det syns ju lång väg! Han sjunger ju.
Ännu ett utav mina alster, visst borde jag får börja hos bagar-Conny snart?!
Hm, ja, Henrics alster...
Alla verk samlade. Lägg märke till gitarren (utav Helene) och negerbollsmikrofonen (av mig).
När vi var nöjda med våra verk, och någon (inga namn nämnda) var mätt i magen efter all marsipan som han INTE byggt godis utav, så tog vi bilen bort till himlabacken. Nu skulle det bli åka av minsann! Det var jag, Helene, Henric, Johanna, Sjöman, Per och Erik. Fan vad kul det var. Varför slutade man någonsin med att åka pulka?? Seriöst, det är både roligt och nyttigt. Spännande att se om det kommer kännas i benen i morgon eftersom man sprang upp för den där backen om och om igen.
Det är sådana här kvällar man kommer minnas. "Kommer du ihåg den där kvällen när Kevin vann idol, när vi bakade julgodis ihop och när vi hade pulkarace i himlabacken?"
När jag kom in igen, rödrosig om kinderna, trött och varm så sjönk jag ner i soffan med en kopp varm choklad med grädde på toppen. Sammanfattat -vilken bra dag!
Med lite oboypulver pudrat på grädden -mmm...!
Jag är nöjd. Nu ska jag sova. It's a big day tomorrow. Jag ska ut med mina favoriter till månen. Jag tror till och med att jag har ett litet festsug!
.SE
Det känns bra nu
Främst för att jag är intresserad utav ämnena, men också för att det är ämnen som alltid är bra att ha med sig. Att kunna förstå sig på människor i olika sammanhang, läsa av dolda signaler och att vara medveten om varför människor reagerar som vi gör kommer alltid att vara en bra merit oavsett vilket socialt yrke jag söker. Men kanske främst om jag sätter mina nya planer i verk, nämligen att satsa på att bli en kvinnlig polis. Och ja, det är helt sant.
Jag har tänkt på det länge, men velat fram och tillbaka. Nu har jag liksom tröttnat på att vela och vill veta vad det ska bli med mig, ha ett mål att jobba emot. Men det lär dröja uppemot åtminstone ett år innan jag söker in till polishögskolan. Och kommer jag av någon anledning inte in, så söker jag igen. Tills det att jag kommit in.
Jag tycker det är ett intressant yrke, jag får känna att jag gör något meningsfullt vilket jag tycker är viktigt. Dessutom får jag umgås med mycket människor och man har förhoppningsvis ett bra arbetsgäng. Jag skulle aldrig klara utav att sitta inne på ett ensamt kontor och stirra in i en pappershög, inte efter det yrket jag har nu. Det kan tyckas "B" att jobba på en ICA butik, men jag känner mig bortskämd. Bättre arbetskamrater kommer jag troligen aldrig att få, även chefen blir svårslagen. Att jag dessutom möter hundratals olika människor varje dag gör inte saken sämre. Det är det jag har blivit van vid, och måste fortsätta på ett liknande spår om jag ska kunna trivas med mitt framtida jobb. Jag är nöjd, jag börjar få koll. Det här har jag väntat på. Så passa er för mig i framtiden. Mig vill man inte då inte springa på i en mörk gränd!
Tack och hej för mig!
.SE (a.k.a. The Cop)
Snygging
Jag svarade och vi messade lite grann. Han hade en bra ålder (äldre) och han spelade hockey. Det lät som det kunde vara ett riktigt kap. Sist jag blev riktigt uppraggad i kassan så var det ju det, grr.
Inom någon timma hade jag samlat ihop en hel del infromation om killen. Kontakter, bra grejer...
Jag fick höra ord som "Ja, han spelar ju hockey. Han tyckte alltid att han var bäst. Lite kaxig sådär." "Jag minns att han hade tuppkam i skolan!" och "Mja, jag vet inte riktigt om det är din typ....men prova du." En annan sade "Sara, spelar inte han i färjestad?!" Sara med noll koll tror på allt!
Vi skickade sms hela dagen, och dagen därpå. Killen var verkligen taggad! Han bara pepprade sms. Frågade vart jag bodde, om vi kunde träffas, om jag var singel osv. Tillslut stod jag inte ut längre utan var tvungen att få se hur killen såg ut. Jag bad honom lägga till mig som vän på facebook. Det skulle jag inte ha gjort!
HAHAHA! Med risk för att verka riktigt bitchig nu, så var det nog bland det värsta jag sett!!! KILLEN HADE GÜNTERMUSTASCH!!! HAHAHA. Ja, jag visste faktiskt inte riktigt hur jag skulle reagera. Först brast jag bara ut i gapskratt, var det HAN jag suttit och sms:at med?!? Därefter blev jag irreterad. Vad tror han? Komma här och få mig att skicka massa sms till en ful kille?! Inte bara ful, ful med güntermustasch! Nej det går ju inte för sig!
Tror han att det är OK att se ut sådär? Åh, jag önskar jag kunde bifoga en bild på honom så att ni kunde förstå! Jag klarade inte ens utav att acceptera vännerförfrågningen. Ytlig? Jo, jag är mycket väl medveten om det. Och med all rätt att vara, i det här fallet. Trodde han att han hade en chans, stackarn? Bättre lycka nästa gång grabben :)
Han skickade ett sms tidigare idag. "Du svarar inte på mina sms längre, är det något som har hänt?" Jag funderar på att svara "Ja alltså, det är faktiskt något som har hänt. Du har ju güntermustasch. Hur tänkte du då?"
I övrigt en riktigt bra dag på jobbet! Jag var avlösare idag så jag har varit lite överallt. Jag gillar det bäst så. Guess what, det är tisdag. Ett nytt gossipgirl avsnitt ligger ute på nätet!
.SE
Kalas
Jag var ute igår. A.L fyllde 20, så det var kalas med pompa och ståt. Jag antar att hon hade laddat ordentligt, så bra så att det inte riktigt gick hela vägen. Tell me about it, jag vet hur det där kan vara.
Vi gick till nöjesfabriken, någon hade en pojkvän där, någon annan hade inte åldern inne så det var det enda alternativet för kvällen. Det var ungefär som det brukar vara där, så jag och A.J lämnade palatset för att gå in till stan istället. När vi väl kommit ner till Karlstads metropol, kungsgatan, så ångrar vi oss. Magarna börjar plötsligt kurra och JA, i skrivande stund kom jag på att jag har en halväten baguette i kylskåpet att avnjuta sen!
Det blev alltså en tur till sjöqvistens. Efter det satte vi oss på en parkbänk vid pråmen, kröp in i varsin stor luva, snackade gamla minnen och åt och mumsade. Därefter rullade jag hemåt. En rätt lugn och skötsam kväll helt enkelt.
När jag vaknade i morse, jätteförkyld (kanske var det inte så bra att sitta ute och käka ändå?!) så kollade jag på mobilen, som jag låg och höll i handen brevid kudden. Jag hade tydligen surfat inatt. Haha, måste ha gjort det i sömnen. Jag var inne och läste aftonbladet på mobilen. Man måste ju hålla sig uppdaterad liksom, oavsett tillstånd.
Jag måste ha sovit riktigt riktigt tungt för jag hade flera missade samtal som jag inte vaknat utav, och några sms på det. Dessutom hade väckarklockan ringt. Inte för att jag behövde upp, men för att någon sa åt mig att ställa den trots att jag är ledig. Eller kanske bara just därför, för nu kunde jag säga fuck you och somna om igen. Och jag gör ju som jag blir tillsagd.
Nu sitter jag och kämpar med att få lite luft, nyser mellan varven och funderar på varför mitt huvud känns så tungt trots att jag drack så lite. Kanske är det så att min kropp börjar vänja sig vid mindre mängder, eller att jag lugnat ner mig så jag har lättare att bli bakis?
Jag har nämligen aldrig haft huvudvärk dagen efter någong gång. Eller, jag har bara haft riktig huvudvärk en gång i hela mitt liv faktiskt. Jag kanske börjar bli gammal nu så jag inte orkar med tempot längre, det sägs ju att det bästa med ungdomen var att man slapp vara bakfull. Tänk om jag klivit över den tröskeln in i bakfylle-vuxenvärlden?!
Eller så är det bara en febersläng.
Dags att slänga på sig mjukiskläderna och ta standardpromenaden. Ni vet hur min dagen-efter-lista ser ut.
1. Vakna och hälla i sig en halvliter vatten som står brevid sängen. Ibland händer det att man hittar mobilen i vattenglaset, det brukar vara ett tecken på att det blir en dålig dag.
2. Messa runt (om mobilen inte låg i vattenglaset), skvallra, hade du kul igår? Fortafande liggandes i sängen, ett viktigt tilläggande.
3. Gå upp, kolla i kylen efter bakfyllemat. Det får gärna vara onyttigt.
4. Sjunka ihop framför tv:n. Samla krafter.
5. Duscha, borsta tänderna -jätteviktigt.
6. Avsluta med en promenad och sedan är man ready to go. Fit for fight igen så att säga.
Men allra viktigast är punkt 5 och 6.
Avlutar med en bild på mig och det ena A:et från i somras.
.SE
Drömmen
Det var en lite luddig dröm. Lite olika scener som hoppade fram och tillbaka, sådär som det brukar vara. Det finns en person som jag inte riktigt "tycker om". Som inte faller mig i smaken, så att säga. Som har betett sig lite illa mot mig. Jag drömde hur som helst att den personen var död. Och jag brydde mig inte ett dugg, först. Total iskall. Satt och LEKTE med den här personens döda huvud!!!!!!!!!!! Helt sjukt!
Efter ett tag insåg jag vad jag höll på med, och vad det innebar så jag bröt ihop och fick världens ångest. Det kändes lite som att jag var tvungen att hålla upp en iskall likgiltig yta, när jag egentligen bara ville gråta floder. Död. Det är ju hemskt, trots allt! Jag tror jag vaknade utav den starka ångesten jag fick. Läskigt. Undrar vad det betyder... Kanske något djupt som att jag inte riktigt känner att jag kan vara mig själv just nu? Eller att jag är känslomässigt förvirrad? Eller att jag är en psykopat, rätt och slätt.
Jobbat hela dagen idag... Alla handlar. Seriöst, ser det ut som jag vill sitta i kassan en hel dag eller? Nej, två-tre timmar. Där drar jag gränsen. Sedan får ni gå hem igen. Tack.
Nu ska jag iväg. Take care!
.SE
Det.
Tog mig i kragen och begav mig ut till KMTI förut. Var där vid sjutiden, gick ner och värmde upp och hade hoppats på att någon jag kände skulle glida ner. När klockan slog åtta så gav jag upp och gick upp och fullföljde mitt program. Men det blev en ordentlig uppvärmning, det är så skönt att bara få springa av sig ibland. Jag vill inte springa ute eftersom det är kallt, blött och allmänt jävligt. Där är man trygg, man har tv, en fläkt, bra musik och ibland intressanta människor runt omkring sig.
När jag kom hem så gick jag ut på en promenad med grannen, standard. Jag gillar att vara ute när det är sådant här väder som det var nu. Det är alldeles perfekt kallt, jag myser ihop ordentligt i min stora varma jacka som jag stortrivs i. Dessutom så hade det frusit på lite så allt slasket var borta, med andra ord jag behöll fötterna torra. Ett tunt lager utav pudersnö hade lagt sig på marken och lyste upp på ett sådant där sätt som bara kan upplevas en kylig vinterkväll i december.
När jag kom in hoppade jag in i en varm dusch. Smörjde in hela kroppen i min Victoria's Secret body lotion som luktar UNDERBART, hoppade i mysdressen och slog mig ner i soffan för att se på GossipGirl avsnittet som jag aldrig hann med sist. Jag fick den där känslan man får så sällan, men som är ack så skön! Känslan utav att bara MÅ BRA. Rätt och slätt. Inga bekymmer, bara mysigt, mjukt och med en doft utav Cherry Blossom, Peach & White Jasmine. Totalt avslappnat.
Synd att man inte tar sig tid för sådant oftare. Sedan gissar jag att träningen bidrog med vissa endorfiner som kom väl till hands. Mmm...
Dessutom tror jag att jag gått och blivit kär. Ja, i dom.
Kolla vilken intensiv blick rätt in i hennes ögon. Han vill verkligen ha henne. Sådant gör mig knäsvag.
Gentleman på det också!
Ja, det är nog så. Han är bad. Fast med en insida som förvånar och överaskar. En sexig blick som förför, intelligens och ibland förstår man sig inte alls på honom. Ibland är han bara dum i huvudet, men så, kommer det en glimt utav det där bra. Som håller kvar, som man fastnar för. Som gör att man ser runt det andra. Han är absolut inte perfekt. Det är det som gör honom så perfekt?
Det är nog den typen utav killar som jag attraheras utav. Tyvärr. Vad mycket lättare det vore om man bara kunde gå på de bra killarna direkt istället? Jag attraheras inte utav perfekta killar, hur konstigt är inte det? Jag menar, i det här fallet så är ju faktiskt skådespelaren riktigt... ovacker! Men det är nåt. Det är det.
Nu ska jag sova och jag hoppas på att drömma något riktigt bra. Jag vill sväva iväg ordentligt i natt. Om jag kommer ihåg så ska jag skriva ner här vad jag drömde. Jag kan lägga en liten lapp på nattduksbordet som jag kan skriva ett komihåg-ord på. För alla måste ju vilja veta vad jag drömmer...................................
.SE
Hard work, hard work.
Det känns riktigt bra att ha en sådan relation. Vi brukar ta ca en promenad om dagen, ibland fler, ibland färre. Det är skönt att bara få prata av sig, summera dagen. Även om det bara är för ens egen skull. Men det känns ju självklart roligare att få ett svar, lite respons och vägledning ifrån ett annat håll. Sedan byts vi av och jag får höra detaljer om ditt liv. Vi är rätt insatta i varandras liv, även om vi ganska sällan umgås i övrigt.
Innan promenaden så var det till att stryka skjortan. Vi var några stycken som fick gå ut och äta middag tillsammans, på Christers nota. Som tack för att vi gör ett bra jobb. Jag gillar verkligen min chef.
Jag har svårt att tänka mig att jag får en bättre chef och bättre arbetskollegor någon annanstans. Jag skulle nog till och med vilja säga att jag blivit lite bortskämd. Jag kom att tänka på bara en sådan sak som när jag går och tränar, sådant som man bara gör. Man tänker inte längre än att man ska försöka slita ut sig ordentligt, göra sig så redo för beach '09 som möjligt. Saken är ju faktiskt den att den räkningen dimper ner hos Mr Christer själv. Och han betalar den gladeligen. Det var inte länge sedan jag insåg att min privatinstruktion med Gym-Micke faktiskt kostar endel pengar. Men jag har inte hört ett ord, inte ett enda klagomål eller en enda sur min.
Var på möte tidigare idag också. Fick springa direkt ifrån mitt jobbpass upp till konferenslokalen. Jag är mycket medveten om att jag är sen, jag hatar att jag alltid är det. Medan jag går i trappen upp till rätt våning hör jag hur de börjar ropa upp namnen på de som skulle vara där. Jag småspringer in i köket för att grabba med mig en banan, sedan går jag längs den lilla korridoren bort mot konferenslokalen. Medan jag går hör jag hur de ropar "Sara?", jag skriker ur mig ett hastigt ja utifrån och inom en sekund så sitter jag på plats i lokalen. De bara skrattar åt mig. De vet, de är vana. Jag gillar det.
Det var bland det bästa mötet någonsin. Jag skrattade högt flera, flera gånger. Tänk att det ska vara så trevligt att gå på möte. Hoppas jag kommer gå på många möten i mitt liv. Vi har en sådan otroligt skön jargong i det där gänget. När min mage började kurra som allra värst, jag hade ju naturligtvis inte hunnit äta någon ordentlig frukost när jag gick upp kl 06.00 i morse, så glider vår kassachef Christina in med två smörgåstårtor och ställer framför näsan på mig. Man tackar, man tackar.
En väldigt bra och framförallt trevlig dag idag helt enkelt. Smörgåstårta och oxfilé, det kunde ju inte bli bättre helt enkelt.
Nu ska jag lägga mig med laptopen i sängen och se det nyaste avsnittet ifrån GossipGirl. God natt!
.SE
Non-stop
"Varför tog hon inte och sågade av sin ena hand, för att sedan ta den handen och såga i småbitar medan hon höll i två utav fingarna på den lösa handen. Då hade hon ju kunnat få ut 2 ½ liter blod!" Jo, men Sara, med vilka händer skulle hon hålla i den lösa handen sa du........? Och tror du verkligen det finns så mycket blod i en hand?! ............. DOH. :(
Jag var ju på stan tidigare idag och shoppade killkläder. Jag måste säga att det blev en riktig hit! Jag är hur nöjd som helst över vårt lilla alster. En jacka, ett par jeans, en skjorta (hör och häpna, det är alltså Per vi snackar om!) och två t-shirtar. Jag är mäkta stolt! Du brände bra där mot slutet, I like. Snart blir det utgång, ut och prova nya vingarna med dig!
Jag borde verkligen sova nu. Big time. Ska upp 06.00. Då är det jobbet som kallar, därefter ska jag på möte. På kvällen ska vi ut och äta middag. Christer bjuder. Men bara oss utvalda, förståss. Har jag sagt att jag gillar min chef någongång? Min chef är bättre än din!
.SE
Nattlig summering
Körig dag idag. Tog en sväng på stan efter jobbet. Skulle köpa julklappar. Kom endast hem med julklappar till mig. Rätt bra sådana också, om jag får säga det själv. Massvis med Clinique produkter! Finns det några snälla barn här? Ja jag, jag, jag!
Somnade i soffan direkt när jag kom hem. Skulle ha stuckit och tränat, men helt plötsligt så var klockan 23.00. Jag skulle dessutom ha ringt massa viktiga samtal under dagen, men gissade på att klockan var för mycket då så jag strök dom ifrån min lista. I morgon blir en lika hektisk dag. Går upp med tuppen och tränar, tar igen det jag missat de senaste dagarna pga jobb. Därefter ska jag på stan med Per och Dan.
Jag och Dan har fått i uppgift att styla om Per, det ska bli skitkul! (Eller är det kanske mer korrekt att säga att vi har tagit oss uppgiften själva...?)
Bara få gå och peka, välja och vraka. Sånt gillar ju jag! Jag tror Per kommer bli en riktig hunk när vi är färdiga med honom ;) Jag och Dan måste ju fullfölja hela make over'n på honom. Håret (och skägget som ej nu finns nå mer, TACK) blev ju en hit. Vem färgar ens någons skägg på fyllan?!
S&D, nya fab five, två! En före- och efterbild är ju given när vi är färdiga. Därefter kan ni boka in tider, utifrån när det passar vår fullspäckade kalender. Vi lär ju få endel projekt efter det här då...........................
Jag kanske ska tillägga, saker och ting känns bättre igen! Den här berg-och-dal-banan jag pratat om tidigare är på väg uppåt, mot en riktigt hög backe. Upp till toppen!
Om jag sedan släpps handlöst ner mot marken igen, så får jag iallafall hoppas att det kittlades ordentligt i magen under tiden det varade. Nu kör jag.
En fredagskväll nere på puben med kollegorna
Det var väldigt trevligt igår iallafall. Det blev nästan som jag hade tänkt mig. Jag mötte upp Angelica efter jobbet och vi satte oss ner på Arena Bar. Där satt vi och snackade om det vanliga, de där återkommande problemen i våra liv. De där problemen som ingen någonsin får veta! Vi drack vin och mådde allmänt gott.
Lite senare dundrar Per också in, och tätt därefter kommer två utav hans kompisar. Fint folk kommer alltid sent sägs det, därför kom Eva och Emma in runt halv ett. Vi bildade en liten lokal maxipub där inne. Spontant, sådant gillar jag!
Två norrmänn slog sig ner vid vårt bort. Jag drog mig längre och längre bort ifrån den ena mannen, som liksom av någon anledning alltid flyttade efter. Tillslut kunde jag inte flytta mig längre eftersom min våra väskor parkerade sitsen. Det slutade med att jag halvlåg på väskorna, sne i ryggen men inte fan fattade den där norrbaggen någonting ändå. Ibland blir man bara så trött. Eller ska jag kanske säga förvånad? Att man inte kan märka sådana tydliga signaler, det tycker jag är förundransvärt.
Inte nog med det så beställde han in massa öl och shottar av olika slag. Utan att någon utav oss hade bett honom, eller ens tackat ja. För första gången tittade jag och Eva oss runt, funderade på om det fanns någon blomma någonstans som skulle ha större nytta utav de där mintuu shottarna än vi. (Det händer normalt sett aldrig!) Vi lyckades inte syna någon blomkruka så mintun fick åka i hans öl när han tittade bort för en sekund. Stackars norrmannen verkade inte ens märka det. Uh, vad äcklig hans öl ska ha varit..... Det ryser i mig.
När baren stängde samlades vi utanför för en röyk. Det kommer ett gäng killar och går förbi och jag får ögonkontakt med den ena. Fan, vad jag kände igen honom. Ska jag hälsa? Nej, men vem är det ens?! Någon ifrån skoltiden måntro...?
Jag vänder mig om till Eva och ser att hon ser lika fundersam ut. Sedan slår det mig, fan vad han var lik Markoolio. Och visst fan var det han! Haha! Vad gjorde han ens här? Han fortsatte bort mot vad som vi gissade var Elite.
Vi hänger kvar på samma plats. Vinet börjar tala i oss alla. Problem och bekännelser kommer upp till ytan. Kanske inte till min fördel, men just nu bryr jag mig inte längre.
Som det är en fredagskväll, det kommer förbi några stackare som precis tagit sig ut från någon utav krogarna. Stannar till, synar en, fäller någon kommentar och knallar sicksackagång vidare hemåt i mörkret.
En man med luva kommer upp till vårt lilla gäng som nu bildat en cirkel. Han mumsar på en kebabrulle och har alltså precis kommit ifrån Day & Night, stans enda kebabställe som har nattöppet... (heja karlstad!)
Han står där ett tag, säger ingenting men verkar vilja höra vad vi pratar om. Eller kanske bara bli uppmärksammad. Jo, för det återigen så var det ju Markoolio. Haha! Vi fäller några ord, han svarar på bred stockholmsdialekt och jag konstaterar att killen tagit en eller två piña colada ikväll. Han korsar torget och stapplar ensam vidare genom stan. Skön snubbe. Åååååååååååka pendeltåg.
Min telefon dör ALLTID om utekvällarna för mig nuförtiden. Det slår aldrig fel. Nu hade jag ju laddat den ordentligt innan till och med. Och jag hann inte ladda den innan jobbet så jag har fått starta igång den först nu. Och då trillar sms:ena in ifrån igår. Lyckades för någon sekund starta telefonen i morse och hann läsa ett eller två, men mer än så funkar aldrig. Det är så tråkigt. Det är ju så roligt att ringa runt, skvallra lite dagen efter :)
Jag måste säga att jag är himla nöjd över att sitta här i min soffa ikväll. I värmen. Där det är torrt och inte regnar och blåser. Jag tror till och med att jag ska gå och sova nu. Ring nu inte mig inatt, för jag är INTE ute! ;P
Visst är det väl typiskt när man väl för en gångs skull lyckas lägga sig i tid och så ringer det massa fulla kompisar och undrar vart man är och om man ska med på efterfest. Ja visst, jag ska bara gå upp hoppa in i duschen, slänga på mig någon partyoutfit och sminka mig först. Jag är väl inne till efterfesten sådär vid 06.00, om jag är riktigt snabb i svängarna. NOT. Men ni är söta. Skicka dock hellre lite sms, det är så roligt när man vaknar! :D
.SE
Unna mig själv en drink ikväll kanske?
Nu ska jag snart sticka till jobbet. 16-20, en riktigt skittid. Samtidigt så är den rätt skön såhär en fredag.
Jag är sugen på att hitta på något efter jobbet. Se lite folk i rörelse, skvallra lite, höra om det senaste. Spana, möta på folk, heja, skratta för att sedan bege sig hemåt vid ett-tiden. DET är jag sugen på.
Jag skulle varit ute både i onsdags och igår. Men jag drog mig ur då.
Har en sak som jag skjuter framför mig hela tiden. Jag måste slå slag i det nu. Jag har besämt mig. Jag skulle helt enkelt inte må bra utav att ta en kaffe med dig. Så jag tänker vänligt men bestämt avböja. Man måste tänka på sig själv i första hand, alla är vi egoister trots allt. Tack, men nej tack.
S
En härligt upptagen dag
Jag började med att ta en redig, lång, skön dusch idag. Sedan var det att ta tag i håret, som bara växer så det knakar på mig. Det tar tid, att ha långt hår. Det är en djungel utav schampoo, balsam, inpackningar, leave-in krämer, hårlotion, serum och balsamspray. Jag bävar för att tvätta håret, eftersom jag vet att jag måste lägga ner en halvtimma bara på att reda ut det sedan. Om jag vill ha det tovfritt vill säga. Men det är det värt, jag slipper lägga ner 6000 kronor på hårextensions som många andra tjejer gör. Istället lägger jag dom pengarna på något bättre, typ en jacka :)
Ja, det kommer jag till senare. När jag var färdig med mina morgonrutiner så bar det in till stan, igen. Man får passa på när man är ledig! Det är en helt annan värld när man normalt sett annars bara håller till på bergvik, man möter så mycket folk som man aldrig ser annars. Sorgligt med tanke på att man bara bor i lilla KD...
Jag mötte upp min sköna Angelick. Hon fick kolla när jag catwalkade olika goose modeller. CG är ett märke som är väldigt olika i olika människors ögon. För fem år sedan var den jättehypad och alla stockholmare hade en i garderoben. Två år senare började förortsungarna efterapa bratsen och sparade ihop en hel månadslön för att kunna köpa en sådan, varpå innekillarna i sthlm genast slutade använda jackorna. Det är väl kanske inte lika kul när "vem som helst" kan använda den, gissar jag...
De började istället använda fjällrävens expeditionsdunjacka, men tjejer med sönderblekt hår är ena duktiga jävlar på att härma. Nu är det den som säljs flitigt istället. Bratsen börjar gå tillbaka till CG igen.
Jag ska erkänna att jag har varit SÅ anti CG, jag förknippar den med wannabes och tonåringar. Det är rätt synd tycker jag, eftersom de är väldigt duktiga på kvalitétsjackor. På tingvallatiden fanns det ett tillfälle där jag kunde utföra skottpeng på de som bar jackorna. Men tiderna förändras... Idag har jag varit och köpt min första gås. Den håller mig varm, och det är bra kvalité. Det är vad som räknas för mig. Punkt.
Efter att ha prickat av Angelica så kom Anna. Det var evigheter sedan vi sågs sist! Vad roligt det var att se dig. Du såg så lycklig och glad ut. En helt annan glöd i dig, på något vis. Jag gillade det! Tänk vad stor skillnad det kan vara på jobb och jobb. Och arbetskollegor. Man ska inte bara tycka att det är "okej" att gå till jobbet, man ska stortrivas. Det verkar du göra på nya jobbet, keep it up!
Jag skulle ha avslutat kvällen med att möta upp Linnea för att sätta oss på någon krog, prata och ta en drink. Det är sådant som livar upp vardagen, och som gör att man inte längtar ut i vimlet till helgen på samma sätt. Det känns mognare. Trevligt, på ett helt annat sätt. Jag gillar det.
Tyvärr så blev det aldrig någonting med det. Ingen utav oss orkade röva oss ut. Man har sådana dagar också. Man måste framförallt tillåta sig att få ha dom, tror jag.
En annan anledning till varför jag stannade hemma var för att jag har DEN träningsvärken ifrån gårdagen. Det var länge sedan jag hade riktig träningsvärk så det är en skräckblandad förtjusning. När vi gled in på gymmet igår så möttes vi utav instruktör-Per. (Förövrigt en jävla skön kille! Han och Micke är ju självklara favoriter där.) Han blir jätteglad över att se oss och undrade om vi skulle med på hans pass, Super Team Box.
Vi var på alla hans pass i våras när det "bara" var Boxercise. Nu har passet ökat i svårighetsgrad och har dessutom förlängts till 75 min. Vi tittade skeptiskt på varandra, Linnea och jag. Sedan; vafan, klart vi ska med!
Per blev så glad att han fick torka tårarna där en sväng vill jag minnas. Och det var ÖS fullt ut. "HÅRDARE, TÄNK ATT DET ÄR MIG DU STÅR OCH SPARKAR". Visst fan funkar hans strategi, och jag har en jävla vilja. Ibland till min nackdel (mina benhinnor). Stackars Linnea fick sig både en och annan smäll på armarna. Sorry... Jag hade bara så mycket energi att göra av med efter den crazy dagen jag hade haft innan. När vi var färdiga gick vi ner till bandet och sprang av oss det sista. När jag kom hem slocknade jag direkt. Tack Per.
Tänk vad knepigt det är. Ibland kan man märka att jag gick journalistiklinjen. Inte av den anledningen att jag skriver bra eller på något sätt "korrekt". Men utav den anledningen att jag kan skriva en lång text om precis INGENTING. När jag satte mig ner och skulle skriva det här inlägget så tvekade jag. Har det ens hänt någonting idag som jag kan skriva om? Jag tycker att jag lyckades få ihop en hyfsat lång text för att vara ingenting. Precis som vanligt. Ordbajs is the shit? Hö hö
Time to say good night!
WHAT A DAY
Jag skulle gå på stan med Johanna idag och leta jacka. Och visst, jag blev jätteglad för att jag äntligen känner att jag hittat något som jag kommer kunna ha utan att förfrysa. Nu ska jag bara välja bland mina tre modeller... beslutsångest!
ÅH JAG VILL BARA SKRIVA UT ALLT SOM SNURRAR I MITT HUVUD HÄR MEN VÅGAR INTE MED RISK FÖR ATT FEL PERSONER LÄSER. JAG BLIR TOKIIIIIG!!!
Det är mycket just nu. Alla dom här känslorna i magen, både bra och dåliga, kommer snart få mig att lyfta. Alla fjärilar kommer få mig att känna mig som en annan redbullfigur. Jag bara brast ut i skratt idag, även när allt gick emot mig. Jag kunde inte annat än att skratta åt hela min situation. En vilsen tjej som inte har koll på någonting, det är jag det.
Det är mycket drama nu, och för en gångs skull så skulle nog mitt liv bli en riktigt bra film. Mitt liv har alla de där egenskaperna som en bra film bör ha. Kärlek (lätt överdrivet dock!), hat, killar, vänner, problem, tårar, lycka och annorlunda twister på slutet. Det är lite som att jag bara behöver hoppa ur en stund, sätta mig i en fåtölj med en påse popcorn och bara få se med egna ögon vad som försigår. Jag är så förvirrad!!!
Som om inte dagen kunde överaska mig mer, så precis innan jag ska gå hem så kommer mitt ex fram till mig. När jag pratar i telefon, vem gör ens det? Jag var ju busy -hallå?! :P Det bör dessutom tilläggas att vi inte har någon kontakt (eller ens har haft det på jättelänge) utan är det är mest den där hatnivån vi ligger på. Vi hälsar aldrig, varför skulle vi? Vi ogillar varandra säkert lika mycket.
Han ville ta en kaffe någondag. Vi får se. Jag har det bra i mitt liv nu, vet inte om jag tänker släppa in honom igen, ens som vän. Det har gått åt helvete när jag gjort det förut. Jag tror inte på att vi kan vara vänner, that´s it. Vi är för olika. Samtidigt vill jag bara fråga honom vad fan han har sysslat med!
Det är bara LITE för mycket för mig helt enkelt Jag måste sticka iväg och träna eller något, slita ut mig riktigt ordentligt så att jag somnar direkt när jag kommer hem. Den här dagen har gett mig huvudvärk!
Men jag kan ju inte låta bli att vara uppspelt och glad heller. Jag får skrattattacker titt som tätt. Fråga mig inte vad det beror på! Eller vem, vilka? GOSH.
Åh, så släpps ju gossip girl idag också. Snart exploderar jag utav känslor åt alla håll. Är jag gravid eller vad händer? Hormonbråk i min kropp?? Nej, jag lovar det är jag inte. För det finns ingen chans. Där fick du svaret du anonyma kommenterare. Tönt.
