Tjejsnack
Har haft en hellugn dag idag. Det har varit fruktansvärt tråkigt. Jag vill att det ska hända grejer runt omkring mig, om inte så vill jag iallafall ha någon att ha tråkigt med. Inte helt själv för det här suger ju.
Satt och snackade med Mika förut. Deep shit. Vi kom fram till att jag har det lite för bra. De få små problem jag har för tillfället är ju ingenting. Det finns väldigt många människor som har det mycketmycket sämre. Det kändes på något sätt rätt bra att inse. För när allt stannar till, och man får tid att tänka, men egentligen inte har något viktigt att tänka på så blommar endast dessa mindre värdsliga ting upp.
Och varför ska vi tjejer alltid fundera så mycket över killar och deras betéenden? Vi vet väl att vi aldrig kommer att förstå oss på dom ändå? Inget illa menat, men det är svårt. Men vi är också ruskigt svåra. Jag kan bara utgå ifrån mig själv. Varför vill man alltid ha det man inte kan få, eller åtminstone det som kräver lite extra arbete? Och varför gnäller vi när vi måste gå igenom det här arbetet? Varför väljer vi inte bara de kandidater som är lättast, som redan har gått sin bit utav sträckan men som vi vägrar släppa in för dom blir för tråkiga..? TJEJER! KILLAR! Fan vad krångliga vi är :)
Men jag vet inte vad jag vill ändå, så det är rätt soft att allt ligger lågt.
Undrar vilka konsekvernser det här inlägget kommer att få. Analysera inte det jag har skrivit, det var bara ett utav de samtalsämnen vi hade. Återkommande klassiker mellan tjejer.
Satt och snackade med Mika förut. Deep shit. Vi kom fram till att jag har det lite för bra. De få små problem jag har för tillfället är ju ingenting. Det finns väldigt många människor som har det mycketmycket sämre. Det kändes på något sätt rätt bra att inse. För när allt stannar till, och man får tid att tänka, men egentligen inte har något viktigt att tänka på så blommar endast dessa mindre värdsliga ting upp.
Och varför ska vi tjejer alltid fundera så mycket över killar och deras betéenden? Vi vet väl att vi aldrig kommer att förstå oss på dom ändå? Inget illa menat, men det är svårt. Men vi är också ruskigt svåra. Jag kan bara utgå ifrån mig själv. Varför vill man alltid ha det man inte kan få, eller åtminstone det som kräver lite extra arbete? Och varför gnäller vi när vi måste gå igenom det här arbetet? Varför väljer vi inte bara de kandidater som är lättast, som redan har gått sin bit utav sträckan men som vi vägrar släppa in för dom blir för tråkiga..? TJEJER! KILLAR! Fan vad krångliga vi är :)
Men jag vet inte vad jag vill ändå, så det är rätt soft att allt ligger lågt.
Undrar vilka konsekvernser det här inlägget kommer att få. Analysera inte det jag har skrivit, det var bara ett utav de samtalsämnen vi hade. Återkommande klassiker mellan tjejer.
Kommentarer
Trackback