Snews

Jag kan inte låta bli att känna att det är dags att sätta punkt. Punkt för att bo hemma, punkt för karlstad och punkt för Maxi. Det har bara slagit mig. Som ett slags uppvaknande på något vis. Det var ett hårt slag och jag känner mig lite vemodig måste jag säga. Men nu har jag börjat leta, och den som söker ska finna sägs det ju.

Jag snackar inte om att packa väskan nu på stört, utan mer på lång sikt. Jag tar var dag för sig, men med inställningen om att jag ska vidare. Att jag har ett mål. Det är mer än vad jag har haft sedan jag tog studenten, för över ett år sedan. Men det är väl kanske vad den här tiden ska handla om. Det som jag hade önskat -att bara få glida med ett tag. Nu har jag glidit färdigt.

Så om du har en lägenhet i Norge som känns lite för stor, du känner dig lite för ensam. Då kan jag vara din räddare i nöden. Eller om du vet någon som söker inneboende, med plats för mig och min hund. Hojta då till, jag är öppen för ALLA förslag. Källarlägenhet som lyxvilla. Bara jag kan ha med mig jycken så är allt grejt!

Satt och såg på När&Fjärran alldeles nyss. Dogge och Tobbe var i Florida, närmare bestämt Orlando och Miami. Hujedamej vad jag längtar tillbaka!!! Tänk om man kunde få ett jobb där..... Det vore ju drömmen! Suck, en dag i taget var det ja.


Nästa vecka ska jag, Angelica, Henric och Stoffe ta en sista minuten! Det kommer bli SÅ bra! Vi har spekulerat på Turkiet, för att garantera oss värmen. För att vara på den säkra sidan. För det är vi värda. Tihi :)

Annars så är allt sig likt. Jag jobbar och sliter, festar så gott jag kan och emellan det försöker jag träna och hinna med en och annan fika på stan. Jag tror jag säger så för nu, jag återkommer om jag känner ett stort behov utav att blogga av mig. Djupa ner mig. Filosofiera och analysera. Just nu är jag alldeles för okoncentrerad, trots att jag egentligen har rätt mycket på hjärtat. En annan gång!