Snews

Och det innebär att jag börjar få lite koll på mitt liv. Jag börjar lägga upp lite planer, lite mål som är mer tafasta än förut. Jag ska försöka komma in på en kurs på universitetet till våren om det finns platser kvar, psykologi eller socialpsykologi får det bli. Anledningen?
Främst för att jag är intresserad utav ämnena, men också för att det är ämnen som alltid är bra att ha med sig. Att kunna förstå sig på människor i olika sammanhang, läsa av dolda signaler och att vara medveten om varför människor reagerar som vi gör kommer alltid att vara en bra merit oavsett vilket socialt yrke jag söker. Men kanske främst om jag sätter mina nya planer i verk, nämligen att satsa på att bli en kvinnlig polis. Och ja, det är helt sant.

Jag har tänkt på det länge, men velat fram och tillbaka. Nu har jag liksom tröttnat på att vela och vill veta vad det ska bli med mig, ha ett mål att jobba emot. Men det lär dröja uppemot åtminstone ett år innan jag söker in till polishögskolan. Och kommer jag av någon anledning inte in, så söker jag igen. Tills det att jag kommit in.

Jag tycker det är ett intressant yrke, jag får känna att jag gör något meningsfullt vilket jag tycker är viktigt. Dessutom får jag umgås med mycket människor och man har förhoppningsvis ett bra arbetsgäng. Jag skulle aldrig klara utav att sitta inne på ett ensamt kontor och stirra in i en pappershög, inte efter det yrket jag har nu. Det kan tyckas "B" att jobba på en ICA butik, men jag känner mig bortskämd. Bättre arbetskamrater kommer jag troligen aldrig att få, även chefen blir svårslagen. Att jag dessutom möter hundratals olika människor varje dag gör inte saken sämre. Det är det jag har blivit van vid, och måste fortsätta på ett liknande spår om jag ska kunna trivas med mitt framtida jobb. Jag är nöjd, jag börjar få koll. Det här har jag väntat på. Så passa er för mig i framtiden. Mig vill man inte då inte springa på i en mörk gränd!