Florida
Idag har vi spenderat dagen på Florida Mall - Me like! Jag köpte bl.a. en jättefin klänning som jag inte kan vänta på att få använda hemma i kyliga Sverige. Det är dags att det blir varmt där också tills jag kommer tillbaka. Hela jag fungerar bäst 25 grader eller högre. I morgon ska det bli 30 grader här.
Blev ett kärt återbesök till Victorias Secret igen, haha. Killen i kassan gav mig en BH for free. Värd $50.00. Jag tackar och tar emot. Amerikanarna vet precis hur det ska vara.
Efter den perfekta shoppingrundan gick vi hemåt och slank ner till grannen för att ta ett dopp. Hon berättade att vi får passa på att bada nu, nästa månad kommer alligatorerna att ta över stranden. Och vi fick inte bada på sidan av stranden -där fanns det ormar. Tur att en annan är så modig som man är... Hur som helst så kan jag inte låta bli att tycka att det var coolt. Väntar fortfarande på att få se min första alligator live.
I morgon så ska vi börja med en båttur på morgonkvisten. Simma lite, piggna till så att säga. Lapa lite i solen. Sedan tillbaka till villan för att rusta upp sig för ännu en shoppingtur. Det är dyrt att leva, men fyskjuttsan vad roligt det är!
Var nyligen ute på en powerwalk i området. Jag måste säga att det är ett väldigt fint område. Tänk er kopior av vita huset, så ser nämligen de flesta villorna ut här. Det är riktiga lyxlyor allihoppa. Och allt ligger placerat i en slags djungel. Det är palmer och blommor överallt. Om man tittar på området på en satelitbild så syns det inte att det är ett bostadsområde här, så omgivet är det av all grönska. Jättefint och tropiskt! Vore inte fel att ha ett eget litet vitt hus här...
Time to go! XO / Sara
Bilder
Vi åt lite sniglar, drog in sisådär $100.000.
En tur till Beverly Hills blev det också ja ;P
Fika på Hard Rock.
!
Bilbrud
PUSSTJA
Hello
Dags att berätta om mina äventyr. Vi börjar med Universal Studios. Det var så jääkla häftigt där! Ett ställe absolut alla måste besöka någongång. Jag hade sjukt roligt där.
Det är en stor park med filmtema. Karuseller blandas med äventyrsland och med biosalonger i 4D . En filmvisning går inte på något sätt att jämföra med SF i Sverige. Man blir verkligen delaktig i filmen, dom har tusen olika specialeffekter som är inbyggda i salongerna. När åsnan i Shrek nös sprayades alla i salen med en dusch, som förhoppningsvis var av vatten. När man åkte bil i filmen så sattes en fläkt på framför en, så man kunde känna vindraget mot ansiktet. När någonting exploderade i fimen sköt dom in rök, osv.
Tuffast var ändå när jag och Johanna fick delta i en filminspelning. Vi fick spela statister i en tunnelbanevagn under en jordbävning. Plötsligt strömmade det in vattenmassor genom bergväggarna, vi blev livrädda och skrek för fulla halsar. Precis som regissören hade önskat. Efteråt körde en fullsize långtradare in genom den andra bergväggen, krockade med en utav tunnelbanevagnarna och exploderade. Och allt det här var på riktigt! Jävla häftigt.
Dagen efter var vi på Disney World. Med risk för att bli töntstämplad för evigt så måste jag säga att jag blev helt varm i hjärtat när jag gick in dit. Det är verkligen uppbyggt som en låstasvärld, där allt är perfekt. Ni vet känslan man får om man ser en riktigt bra musikalfilm? Så där sjukt bra musik och där alla är med på vad som händer, alla gör likadana rörelser och allt blir klockrent. Så var det!
Stämningen var på topp där inne, man glömde alla bekymmer och bara släppte loss och blev barn igen! Pensionärspar blandades med barn som knappt lärt sig gå!
Jag, annars livrädd för bergochdal-banor, övervann min rädsla och åkte en karusell som kallades för Splash Mountain, man satt på en stock och färdades genom ett berg. Ibland blev det kolsvart och man föll nedför ett stup, livsfarligt enligt mig. Men visst fan var det skitkul! Karusellen avslutades med ett jättefall, med utsikt över hela Disney World. Fyfan vad rädd jag var!!! :D
Berättar väl mer om Miami en annan gång! Gotta go!
Have a magical day! Kraaam
Det är en stor park med filmtema. Karuseller blandas med äventyrsland och med biosalonger i 4D . En filmvisning går inte på något sätt att jämföra med SF i Sverige. Man blir verkligen delaktig i filmen, dom har tusen olika specialeffekter som är inbyggda i salongerna. När åsnan i Shrek nös sprayades alla i salen med en dusch, som förhoppningsvis var av vatten. När man åkte bil i filmen så sattes en fläkt på framför en, så man kunde känna vindraget mot ansiktet. När någonting exploderade i fimen sköt dom in rök, osv.
Tuffast var ändå när jag och Johanna fick delta i en filminspelning. Vi fick spela statister i en tunnelbanevagn under en jordbävning. Plötsligt strömmade det in vattenmassor genom bergväggarna, vi blev livrädda och skrek för fulla halsar. Precis som regissören hade önskat. Efteråt körde en fullsize långtradare in genom den andra bergväggen, krockade med en utav tunnelbanevagnarna och exploderade. Och allt det här var på riktigt! Jävla häftigt.
Dagen efter var vi på Disney World. Med risk för att bli töntstämplad för evigt så måste jag säga att jag blev helt varm i hjärtat när jag gick in dit. Det är verkligen uppbyggt som en låstasvärld, där allt är perfekt. Ni vet känslan man får om man ser en riktigt bra musikalfilm? Så där sjukt bra musik och där alla är med på vad som händer, alla gör likadana rörelser och allt blir klockrent. Så var det!
Stämningen var på topp där inne, man glömde alla bekymmer och bara släppte loss och blev barn igen! Pensionärspar blandades med barn som knappt lärt sig gå!
Jag, annars livrädd för bergochdal-banor, övervann min rädsla och åkte en karusell som kallades för Splash Mountain, man satt på en stock och färdades genom ett berg. Ibland blev det kolsvart och man föll nedför ett stup, livsfarligt enligt mig. Men visst fan var det skitkul! Karusellen avslutades med ett jättefall, med utsikt över hela Disney World. Fyfan vad rädd jag var!!! :D
Berättar väl mer om Miami en annan gång! Gotta go!
Have a magical day! Kraaam
Miami - My second home
Jag trodde jag skulle hinna komma med uppdateringar här allteftersom. Pfft. Det händer så mycket här så jag vet inte vart jag ska börja.
Miami var klockrent! Min typ av stad, så att säga. Träffade en polis på hemvägen, han sa att han kunde se på mig att jag skulle komma tillbaka och han gav mig tips på hur jag skulle på visum i USA. Det fanns två alternativ -college eller att hitta en kille där. Vi enades om att det sista alternativet skulle passa bäst.
Jag måste säga att jag blev glatt överaskad av att alla amerikanare är så trevliga. Man har ju lärt sig att det aldrig är någon nackdel att säga att man kommer ifrån Sverige, den saken är säker.
Hotellet var hur fint som helst, låg på South Beach med gångavstånd till havet. Och jag behöver väl knappast säga att det var varmt! Jisses!
Så det blev shopping -en hel del Lincoln street. En hel del badande - vipen på Niki beach. Och sen en hel del flams och nattliv - skoskav!
Nattdopp i poolen :)
Well, pose it.
Så blev det ju en och annan tatuering på Miami ink också..
Jag måste lägga mig nu, för att få några timmars sömn innan jag ska upp igen. I morgon är det Disney World som gäller. Idag gjorde vi Universal Studios. Jag skriver utförligare en annan dag!
The sunshine state nästa!
Kl. 02.00 igår morse bar det iväg. Det var jag ensam, på världens största flygplats. Och jag fixade steken -galant!
Jag måste erkänna att jag var lite nervös, jag har åkt utomlands förut så det handlade inte om det. Det var bara det att då har man alltid haft någon med sig, att rådfråga, lägga över arbetet på. Nu stod jag, lilla Sara ifrån värmland, på världens största flygplats i Chicago. Jag såg det som en utmaning.
Självklart spetsades öronen lite extra, jag försökte redan på bussen till stockholm lista ut om det möjligtvis var så att någon skulle till Orlando, precis som jag. Man får inte vara dum, som det heter.
När jag var på plats på flyget till Chicago hamnade jag brevid ett gäng med killar, jättetrevliga svenskar som genom sin skola blivit erbjudna praktik på olika platser runt om Chicago. De kom ifrån Uppsala och berättade att skolan stod för alla kostnader såsom hotell, mat och limousine som skulle ta dem till arbetsplatsen. En del har det bra!
När jag berättade för dom att jag var orolig om jag skulle hinna med nästa flight så erbjöd dom sig så artigt att jag kunde följa med dom annars. Tja, varför inte hänga med ett gäng främmande killar liksom?
Man hinner faktiskt "lära känna" folk rätt bra på åtta timmar. Mycket trevligt med sociala människor! Jag tackade för mig och önskade dem en fortsatt trevlig resa, så var det dags för nästa flyg.
Jag måste säga att världen, trots allt, är väldigt liten. Hur stor är chansen att man ska möta någon man känner på gaten på Arlanda, och ännu värre, på flygplatsen i Chicago? Nu är jag antagligen sämst i världen på att känna igen ansikten och koppla ihop namn. Men jag kände igen minst tre personer i Chicago, Och dom hälsade och log till mig, attans att jag inte kan komma på vilka dom var.
När jag väl stressat fram till gaten sätter det sig en blond tjej brevid mig. Jag kan inte låta bli att känna igen henne också. Jag kunde sätta en hundring på att hon varit med en utav mina killkompisar. Tillslut kunde jag fan inte hålla mig längre. Det hade hon inte, haha!
Vi började snacka, hon berättade att hon hade en pojkvän som hon skulle hälsa på. Han hade flyttat dit för att läsa på college och spela hockey. De hade inte setts på ett halvår och man riktigt såg hur glädjen spred sig i kroppen när hon pratade om honom. Hon blev hungrig, och vips så fick jag passa hennes väskor medan hon sprang och köpte sig en hamburgare på något utav O'Hares många matställen. Tänk vad lätt det är att knyta en kontakt, helt plötsligt var jag avscannad, jag gick att lita på. Jag kan tycka det är lite märkligt sådant där. Man får en sjukt bra bild utav någon på endast 5 minuter. Faschinerande.
Jag frågar henne om hon tänkt att besöka Disney World, hon tittar på mig lite fundersamt och skakar på huvudet. Kanske kände hon sig för gammal det tänkte jag. Det är svårt att avgöra ålder på folk.
Vi går igenom den sista passkontrollen tillsammans och biträdet kontrollerar boardingcarden. Hon slinker igenom, men mig haffar dom. Han förundrar sig över mitt boardingpass och jag försöker med min värmländska brytning stå på mig och förklara för honom att han har fel när han ber efter ett annat boardingpass, Det är jag som har rätt, än en gång. ;) Han ursäktar sig och släpper förbi oss.
Väl inne i planet skojar vi om vad som skulle hänt om jag inte blivit insläppt för att jag eventuellt var på fel gate och vad osäker man blir när dom stoppar en och tittar på en med den där idiotförklarande blicken.
Piloten hälsar oss välkommna på hans flight till Orlando och jag börjar lasta upp mitt handbagage. Blondinen vänder sig om mot mig: "Sa han Orlando?"
Jag nickar mot henne, nu är hon lite paranoid när hon tror sig höra fel och grejer. Hon spänner upp ögonen. "Fan, då är ju jag på fel flyg! Jag ska inte till Orlando!"
Haha, hon tackade för sällskapet och sprang fort som tusan ut ur planet och vidare på vad som skulle bli hennes egentliga äventyr. Det förklarade hennes reaktion när jag frågade om Diseney World.
Om hon kom fram, eller vart hon faktiskt skulle, fick jag aldrig veta. De där 5 minutersrelationerna är allt korta och intensiva.
Nu sitter jag här på min slutstation i en gul villa i Orlando, Florida, omgiven av värme och palmer. Jag klarade det! Klockan börjar dra sig mot kvällning och det börjar kännas i hela kroppen att man varit vaken sedan kl.09.00 i förrgår... Livet är hårt mot dom hårda!
Dags för lite välbehövd sömn nu, 11:15 PM lokal tid. Jag återkommer här på bloggen med uppdateringar om mina äventyr. På onsdag bär det av mot Miami. Jag och Johanna kommer leva livet. Precis som det ska vara.
XOXO /Sara :)
